Under den kommande månaden gör tusentals niondeklassare sina gymnasieval. Ett viktigt val som för många är en del av det första steget ut i vuxenlivet. Valfrihetsmodellen med privata och kommunala skolor som konkurrerar om eleverna har ökat kvaliteten, gett eleverna valfrihet och satt Sverige på kartan som ett föregångsland med valfrihet inom den offentliga sektorn.

Vänstern och valfrihetskritikerna inom (S) och (MP) har länge klagat över skolor som i deras ögon lurar eleverna genom att locka med helt andra saker än en bra utbildning. Som tur är så har Svenskt Näringsliv nu lanserat en hemsida som granskar kvaliteten på Sveriges gymnasieskolor. På www.gymnasiekvalitet.se så erbjuds allt från avgångsbetyg till  föredetta elevers yrken och försörjning efter studenten.

Svenskt Näringslivs kvalitetsgranskning av gymnasieskolorna tillsammans med regeringens förslag på att göra lagstiftningen gemsam för fristående och kommunala skolor kommer fullständigt slå undan benen för valfrihetshatarna inom Vänstern.  

Frågan är vad valfrihetshatarna nu ska klaga på?

Man behöver inte vänta länge. Lyckoruset ( okej det är lite att ta i) efter att Jan Björklund för ett par dagar sedan presenterade återinförandet av lektorstjänsterna fick inte hålla i sig särskilt länge. Jan Björklund föreslår nu ett förbud mot att fastanställa lärare utan lärarexamen. I kommentaren till pressmeddelandet till den nya skollagen så säger Jan Björklund att "Ingen vill bli opererad av en obehörig läkare. Elever bör inte undervisas av lärare utan utbildning". Citatet visar precis hur rätt, och ändå hur fel Jan Björklund tänker. 

Det handlar inte om att tillåta lärare utan utbildning att undervisa, det som det handlar om är att öppna upp för flera vägar till att kunna undervisa som lärare.  Ingen skulle vilja bli opererad av en dålig läkare, på samma sätt som att ingen vill bli undervisad av en dålig lärare. Hur bra eller dålig man är kan mätas på olika sätt. I ett så specifikt område som en operation så krävs en utbildning, på samma sätt som du behöver körkort för att köra bil. Att operera och köra bil lär du dig genom att just, operera och köra bil. Men att till exempel kunna lära ut språk finns det betydligt fler vägar att gå än att enbart sätta sig i skolbänken och nöta in glosa efter glosa tills du själv kan lära ut dem. Genom att till exempel bo och arbeta i England så lär du dig språket utan att nöta in det på lärarhögskolan. Sen ställs självklart krav på att personen i fråga klarar av att undervisa och lära ut, men det är trots allt ingenting som en lärarexamen heller garanterar för den delen. Genom att satsa mer resurser på skolan, införa karriärmöjligheter i skolan och låta fler personer än de med lärarexamen undervisa så ökar mångfalden och kunskapen i skolan. Flera människor med ambitioner än de på lärarhögskolan kommer att söka sig till skolorna för att undervisa vilket breddar lärarkåren.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bjorklund-vill-ha-lektorer-i-skolan_3930509.svd

 I dagens Svenska Dagbladet gick det att läsa att Jan Björklund vill återinföra lektorstjänsterna i skolan. Lektorer är lärare som har doktors eller licentitatexamen i ett ämne. 

Ett återinförande av lektorstjänsterna skulle sända en tydlig signal om att det ska löna sig att utbilda sig, även för lärare. Lektorstjänsterna innebär en karriärväg i skolan för lärare som vill doktorera och specialisera sig. Positivt för lärarna som får högre lön och mer kunskap, och för eleverna som får mer kunniga lärare!

Karriärvägen som lektorstjänsterna skapar kommer att bredda och öka mångfalden inom yrket. 

 Helt enkelt ett bra förslag från Jan Björklund, för en gångs skull! 

 I dagens Svenska Dagbladet gick det att läsa om att luften var dålig i vart sjätteklassrum, samtidigt gick det att läsa i Dagens nyheter att betygen som sätts är orättvisa och kan liknas vid ett lotteri.

Hade elevernas möjligheter att påverka sin skolgång och undervisning varit större hade båda problemen kunnat undvikas.

Elever har idag en liten möjlighet att påverka sin situation i skolan, som till exempel om några elever är stökiga eller om luften är dålig i ett klassrum. Det behövs inte, som i det här fallet, en undersökning för att konstatera att luften är dålig i ett klassrum. I de flesta klassrum där luften är dålig så märker man som elev det ganska fort genom huvudvärk och trötthet. Dålig luft, stökigt klassrum eller oengagerade lärare är faktorer som man som elev inte kan göra något åt. Mer än att klaga, och det brukar sällan ge resultat. När man köper en play station eller en tröja och dessa är trasiga så kan man genast reklamera produkten. Samma sak går att göra med tjänster. Men inte med undervisningen. Hade elever haft möjligheten att reklamera dåliga studiemiljöer eller undervisningen hade problemet med dålig luft kunnat undvikas. 

Orättvisa betyg är ett problem som har flera olika lösningar. För det första så är ett problem att att lärare känner sig pressade av elever när betygen ska sättas. Genom att göra det möjligt för elever att överklaga betyg så kommer pressen på läraren som ensam betygssättare att minska. Missnöjda elever kommer att överklaga istället för att tjata till sig ett högre betyg. En annan lösning på detta problem skulle kunna vara att låta utomstående examinatorer sätta betygen och göra proven med eleverna. Detta för att lärare ska kunna syssla med det som de är bäst på, nämligen att undervisa. 

Ett annat problem är att antalet betygssteg för få.  Elever som ligger inom samma betygssteg kan ändå skilja sig väldigt mycket kunskapsmässigt vilket gör att "snälla lärare" höjer elever som ligger på gränsen mellan två betygssteg.  Med fler betygsteg så kommer elever också få rättvisare betyg. 

Det sista problemet är de låga antalet nationella prov i kombination med otydliga betygskriterier vilket öppnar upp för egna tolkning av betygskriterier och utformningarna av proven. Med fler nationella prov och tydigare betygskriterier så kommer betygen att bli rättvisare.

 Sammanfattningsvis så behöver elever mer möjligheter att påverka sin utbildning, målen och kriterierna behöver bli tydligare och examinatorer borde ansvara för betygssättningen istället för lärare. 

Emil Eriksson tipsade om en riktigt entreprenör i skol-Sverige. 

http://www.svensktnaringsliv.se/skola/10-000-elever-koar-till-hennes-skola_92174.html

Engelska Skolans ägare, Barbara Bergström blev utsedd till årets företagare av Svenskt näringsliv. Engelska skolan undervisar nära 7000 elever, har 10 000 elever i kö och har bland annat gjort ordentliga kunskapsuppföljningar till sitt signum, bland annat genom att ge betyg 4 gånger per år. Utöver detta så har skolan ett eget kvalitetssystem för att garantera eleverna en kvalitativ utbildning. 

Barbara Bergström och Engelska skolan är helt enkelt ett levande bevis på att lärare, rektorer och skolledare är bättre än politiker på att driva skolor. 

Det är slitsamt att förbereda sig inför den mäktigaste höstkonferensen någonsin!

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3750849.svd

Kanske har de det. Jag vet faktiskt inte. I vilket fall tycker Metta Fjelkner att lärarna måste få mer tid att planera och efterarbeta lektionerna. 

En lösning på problemen med att lärare har mycket  för- och efterarbete i form av att arbeta fram prov och läxor och sedan rätta proven och läxorna skulle kunna vara att helt enkelt låta andra personer sköta det arbetet. Examinatorer med arbetsuppgift att rätta och gå igenom prov och föredrag i kombination med fler nationella prov skulle både underlätta lärarnas arbetsbörda samtidigt som betygen skulle bli rättvisare.

Ingen skulle låta en läkare både köra ambulansen, operera patienten och sedan följa upp rutinarbetet ensam, igen skulle låta polisen både jaga tjuven, döma tjuven och sedan vakta tjuven i fängelset. Just därför att man inom både vården och rättsväsendet har valt att organisera och strukturera arbetsbördan så alla gör det de är bäst på. Inom skolan tillämpas inte samma princip, där ska lärare göra allt, undervisa, lösa konflikter, förbereda lektioner, rätta prov och läxor m.m Genom att överlåta delar av detta till andra skulle lärarna kunna lägga mer fokus på att ge eleverna en riktigt bra utbildning.

Idag går det att läsa på DN debatt att Jan Björklund  gjort ett utspel om sin hjärtefråga, vem som ska ha ansvar för skolan.

Regeringen kom överens om att inga förändringar ska göras i huvudmannaskapet för skolan under denna mandatperiod. Trots det har Björklund gjort utspel på utspel om att förstatliga skolan, och inte fått någon med sig.

Nu är det som sagt dags igen, kommuner kan inte driva skolor på ett bra sätt, därför måste staten ta över huvudmannaskapet, resonerar Björklund. Besluten flyttas längre bort från verksamheten, och de ansvariga politikerna hålls på ett tryggt avstånd från de som deras beslut rör.

När Björklund gör huvudmannaskapet till sin paradfråga så kan man fråga sig om inte fokus i skoldebatten hamnat fel. Skoldebatten ska ju inte handla om vilken typ av politiker som ska bestämma vad, utan hur kvaliteten ska bli bättre. Och det finns ingen som helst garanti för att verksamheten blir bättre om skolan förstatligas, det enda som går att garantera är att besluten och beslutsfattarna kommer ännu längre bort från verksamheten de beslutar över. 

Istället för att tjafsa vem som ska huvudansvaret för skolan borde Björklund ägna sig åt att göra tydliga mål och krav för att ha höja kvaliteten på skolorna. Med fler inspektioner och tydligare riktlinjer från Skolverket kommer Björklund kunna se till att kommunerna sköter skolorna på ett bra sätt utan att förstatliga skolan.